Are books really different?

På Förlagsklubben presenterade Jan-Erik Pettersson (bl.a. tidigare förlagschef på Ordfront) sin färska rapport för Svenska Förläggareföreningen, Vad gör de på bokförlagen? Ett talesätt i den engelskspråkiga bokbranschen har länge varit: "Books are different" (dvs. de är inte vilka varor som helst). Vad man än tycker om det så sker en förändring av tänkandet i alltmer kommersiell riktning, och bokproduktionen måste gå allt snabbare och bli mer och mer målinriktad. En historisk återblick visar paradoxalt nog att det oftast gick betydligt fortare att producera böcker förr (på "blytiden" som den brukar kallas i typografsammanhang) än numera - man hade bara en enda försäljningskanal att bearbeta, bokhandeln. Nu måste man arbeta med varuhus, livsmedelskedjor, nätet och pocketbokhandlar, och recensenternas betydelse minskar medan bloggarnas ökar. Böcker produceras i olika format och publicering kan i en del fall ske utomlands samtidigt eller rentav före den svenska utgåvan. Allt har blivit så mycket mer komplext. Litterära agenter spelar en allt viktigare roll som självständiga aktörer. Det diskuterades om de i en framtid till och med kan tänkas vilja ta över t.ex. den redaktionella rollen från förlagen. De flesta anser nog ändå att agenterna mer bör ses som ett komplement till förlagen än som ett hot.

Att förlagen historiskt har varit drivande inom den kulturella utvecklingen går inte att förneka. Ekon av detta lever ännu kvar, och trots en del utfall på internet ("Vem behöver ett förlag? Alla kan ge ut egna böcker!") fortsätter författare att vilja ge ut sina verk på  förlagen. Det är ännu långt till en tid när "vi har bestämt oss för att ge ut din bok - grattis!" ersätts av "jag har bestämt mig för att anlita ert förlag - grattis!". Klart är att "författarvård" och byggande av författarskap får en alltmer central  roll i förlagens verksamhet. Vi diskuterade i samband med detta redaktörernas anonymitet - en stor arbetsinsats utförs i det tysta, och sällan möter detta någon större förståelse utanför branschen (en vanlig reaktion är: "Va?! Ni går väl inte in och ändrar i författarens text?!?"). Många av oss menade att det förmodligen måste vara så i en tid när författaren i allt högre grad blivit synonym med ett varumärke som ska vårdas. Samtidigt var vi överens om det redaktionella arbetets avgörande betydelse för böckernas kvalitet. En växande trend är förlagsdrivna projekt på fackbokssidan. Har man en person som är expert på något, försöker man få honom/henne att skriva en bok som förlaget drar upp riktlinjerna för. Då krävs ett omfattande redaktionellt stöd.

Ett annat tema som togs upp var böckers framgångscykel - en bok som har det "trögt i porten" kan plötsligt dra iväg och få höga försäljningssiffror. Förlagen har helt enkelt inte längre samma kontroll över mångfalden av fora där böcker får reklam (sociala medier osv.) och trendspaning har blivit en mer splittrad och krävande verksamhet. Ett bra exempel är att många för ett antal år sen var övertygade om att ingen skulle läsa böcker om mat om de inte innehöll recept ("Nej, så trist, kvalitet och tillsatser hit och dit, vem läser sånt?"). I stället startade en tydlig trend med intresse för råvarors kvalitet och livsmedelstillsatser, och TV var inte sena att haka på med program som Landet brunsås. Å andra sidan kan ett bokprojekt oroväckande snabbt bli iskallt från att ha varit glödhett i vår föränderliga värld.

Pressen har ökat starkt i bokbranschen, och tajming har blivit viktigare än någonsin. Det är viktigt att inse - utan att därför tro att likriktning och kommersialism ska segra över kvaliteten. Det växer fram fler framgångsrika nischade småförlag och de stora förlagen forsätter att också ge ut "smal" litteratur.