Nu blev det dags för mig att få Coronavirus. Den lindriga varianten, tack och lov. På senare tid har jag gjort en del jobb åt två konstmuseer som hör till mina mest uppskattade uppdragsgivare. På Waldemarsudde kan man fortfarande se Nikolaj Astrups utställning med fascinerande, kärleksfulla, ibland nästan övermytiska bilder från det norska...
Wahlström & Widstrands pris
Bengt af Klintberg tog emot Wahlström & Widstrands pris i veckan, välförtjänt och glädjande. Per Wästberg höll ett fint tal om Bengts samlade verksamhet - alltifrån den uttjänta, svävande dykardräkten i Skogsdykare till barnramsor, fula visor och moderna myter. Per Wästberg visade på ett elegant sätt att allt som Bengt har gjort alltid har lyckats överraska samtidigt som det har varit genomkonsekvent. Jag tänkte med värme tillbaka på många års vänskap och gemensamma upplevelser, som att sitta framför en oförstående och antagligen uttråkad publik medan absolut ingenting händer, innan publiken tar över initiativet och skapar själva eventet eller happeningen. Jag tänkte också på hur vi tillverkade jordgubbstavlor här hemma i vår trädgård på Åsögatan, och när vi åkte omkring i Bengts lilla ilsket orangefärgade VW-bubbla, som bröt ihop mitt i någon hälsinge- eller möjligen dalaskog i hällande regn. Det var en upplevelse att få vara med och fira honom och tänka tillbaka på allt med stor glädje.
Add new comment